Torneälven är älvarnas älv. Med sin medelvattenföring om ca 400 m3/s är det den största fritt forsande älven i landet. Själva huvudälven är mycket intressant ur laxfiskesynpunkt och älvens biflöden likaså. Här finns bland annat Lainio-, Tärendö- och Muonioälven, alla lika spännande att undersöka. Torneälven räknas idag som världens mest atalantlaxrika älv, det är nog så häftigt bara det.

Den majestätiska Kalixälven är, gudskelov, outbyggd och en av våra nationalälvar. Kalixälvslaxen är känd för sin stridbarhet och det kan man förstå eftersom den simmar långt upp i systemet och passerar bland annat Jockfall på färden. Nu har vi pratat med älvens starke man Ronny Landin och frågat hur han ser på säsongen.

Råneälven är Sveriges längsta skogsälv och har en rik tillgång på fisk under hela sin sträckning. Älven är mest känd för att Gunnar Westrin har skrivit om den i många artiklar om hur den räddades från utbyggnad av vattenkraft. Under de senaste åren har också laxfiskarna hittat till älven och även om lekbeståndet varierar mellan åren finns goda chanser till ett hugg. Älven har en utmärkt förvaltning genom Degerselsbygdens samfällighet.

Den fantastiska Piteälven är en av våra fyra nationalälvar och har alldeles utmärkt fiske från kust till fjäll. Älven är mest känd för sitt fina harrfiske men under senaste åren börjar allt fler upptäcka lax- och öringfisket. Dessvärre, nationalälv till trots, finns Sikfors kraftstation i älven vilken inverkar negativt på fiskvandringen i älven.

byälven är en fantastiskt fin liten älv norr om Skellefteå. Älven har ett fint bestånd av vildlax och i vissa elfiskelokaler är yngeltätheterna imponerande höga. I älven finns tyvärr Hednäs kraftstation som begränsar Åbyälvens utveckling. Glädjande nog pågår en lokal och nationell opinion mot Skellefteå Kraft AB att åtgärda problematiken med kraftstationen.

Idag har vi kommit till lilla Kågeälven strax norr om Skellefteå. Ån är hemmavattnet till vår ordförande Thomas Johansson och det var också på grund av de tidigare usla förhållandena som skapade Tomas engagemang i fiskevården. Idag är Kågeälven, tack vare ett idogt arbete, en riktigt fin fiskeälv. Den är känd för sitt fina försommarfiske efter havsöring men det kan också fångas en och en annan lax.

Bureälven ligger strax söder om Skellefteå och klassas idag inte som en vildlaxälv. Föreningen jobbar däremot stenhårt tillsammans med Skellefteå kommun att stärka bestånden av både lax och öring i bland annat olika återställningsprojekt. Föreningen är också progressiv i sin förvaltning vilket bör öka chansen att etablera starka bestånd. Dessvärre regleras älven på ett usel sätt och vi håller tummarna för att kraftbolaget satsar på miljön i framtiden.

Rickleån är en väldigt vacker å med unik karaktär. Det är bara två större vattendrag, Emån och Rickleån, i hela Sverige som har en så kallad seapool, alltså en fors som rinner rakt ut i havet. Rickleån är också unik genom att ån nedersta delar nedströms Robertsfors aldrig har blivit flottledsrensade. De goda sakerna i all ära, ån lider dock av kraftig negativ påverkan av vattenkraft. Glädjande nog kan det vara saker på gång som kan leda till bättre fiskvandring och miljöer i ån.

Sävarån är tillsammans med Testeboån och Kågeälven en av våra allra minsta vildlaxälvar. Trots sin ringa storlek har ån ändå den bästa yngelutvecklingen bland hela Västerbottens laxälvar. Sävarån har restaurerats under flera år vilket tycks ha gett bra effekt på laxbeståndet och ån har för första gången på väldigt länge fria vandringsvägar från källan och ner till havet.

ICES är det internationella havsforskningsrådet som varje år utifrån bästa möjliga kunskap rekommenderar årliga fiskekvoter. De slutgiltiga kvoterna av olika bestånd beslutas sedan i EUs ministerråd.