Att förutspå årets laxuppgång i älvarna är ungefär lika enkelt som att sia om vädret. Det kan bli lite hur som helst. Det finns däremot andra saker som kan vara bra att känna till om våra medlemsälvar inför årets fiskesäsong. Vi har pratat med representanter i våra älvdalar under våren och frågat om det finns nya regler, priser, förväntningar och annat som kan vara bra att känna till.
Råneälven är Sveriges längsta skogsälv och har en rik tillgång på fisk under hela sin sträckning. Älven är mest känd för att Gunnar Westrin har skrivit om den i många artiklar om hur den räddades från utbyggnad av vattenkraft. Under de senaste åren har också laxfiskarna hittat till älven och även om lekbeståndet varierar mellan åren finns goda chanser till ett hugg. Älven har en utmärkt förvaltning genom Degerselsbygdens samfällighet.
Hur har fisket varit hittills?
Som i övriga Norrbottensälvar har det på grund av den kalla våren varit en lugn start för säsongen. Det regniga och kalla vädret under veckorna 25-26 bör förhoppningsvis förlänga laxfisket inför den varmaste perioden. Ca 720 laxar har räknats t.o.m. den 23 juni vid Gunnarsbyns Simsonar räknare.
Vilka är förväntningarna inför laxsäsongen?
Råneälvens stock recruitment modell (lekfisk – smoltproduktion samband) är som för de flesta älvar fortfarande för osäker för att ge en bra prognos på laxåterkomster, dock förväntar vi oss en säsong som 2016 med mellan 1 000 och 1 500 laxar förbi Gunnarsbyn. 2014 var ett toppår för Råneälv med 4000 laxar.
Ser ni några hot eller bekymmer?
Under 2016 utförde vi elfiske i förhållandevis stora biflöden t.ex. i Rörån. Lekande laxar syns nu i dessa biflöden men eftersom att bara älvens huvudfåra ingår i det nationella bevakningsprogrammet har biflödena inte elfiskats i på över tio år. Elfiskeresultat visade på ganska nedslående resultat med låga tätheter av 0+ lax. Elfiskeundersökningen bör upprepas under kommande år för att säkerställa resultatet och hjälpa oss att hitta anledningar till den låga produktionen i biflöden. En hypotes är att tillförsel av sediment från det omfattande och många gånger felaktig skogsdikning har påverkat laxproduktionen. Förhoppningsvis kan kommande återställningar minska problemet.
I det större perspektiv är M74´s återkomst det kanske största hot som vårt laxbestånd har. Vi ser inte samma mängd virussjuka laxar som i Mörrum.
Det ökande polska tjuvfisket är oroande (upp från 4 990 fisk 2015 till ca 16 000 laxar 2016) och för Råneälvs del kan det innebära mer än 160 värdefulla laxar som försvinner i det polska tjuvfisket
Vad är nytt för sportfiskegästerna?
Fiske efter lax i Råneälvens norra fiskekortområden är endast tillåtet med giltigt fiskekort och med innehav av oanvänd gälplomb för märkning av avlivad lax. Om man vill avliva en lax och fortsätta fiska krävs följaktligen två stycken gälplomber. Plomber kostar 300 kr styck och man kan köpa max 3 st per fiskesäsong. Till gälplomben medföljer krav på obligatorisk fångstrapport. Ej rapporterade plomber kan medföra avstängning från fiske.
Har ni satsat på något särskilt till 2017?
Råneälvs norra fiskekortsområden fortsätter med inlösen av fiskeplatser vid älvens mynning och med utveckling av våra plomb- och fångstrapporteringssystem. Förvaltning med plomber har fungerat riktigt bra och det är anledningen till att länsstyrelsen och HaV myndigheten har beviljat tillstånd till en tidig start på sportfiske (från och med 1 juni till och med 18 juni, dock endast C&R). Vi undersöker möjligheten att installerar en vattenstånds- och temperaturmätare som ger kontinuerliga uppdateringar på internet.
Vi bedriver egna fiskevårdsprojekt i Abramsån men under 2017-18 kommer EU Lifes ReBorn projekt att utföra omfattande återställningar inom hela Råneälvsystemet.
Tack till Urban Sandberg, Mikael Dalman och Glenn Douglas för informationen. Besök ranealven.se för att läsa mer om fisket i Råneälven.