Östersjölaxälvar i Samverkan - på djupet

Vi är en ideellt arbetande organisation och vi är vad vi heter. Östersjölaxälvar i Samverkan - ett samverkansorgan som samlar FEMTON av Sveriges totalt sexton kvarvarande vildlaxälvar.

Som en gemensam, stark kraft arbetar vi unisont för en överordnad vision – att förvaltningen av Östersjöns vilda laxar och lekvandrande havsöringar ska ske långsiktigt och hållbart, ur ett beståndsanpassat perspektiv. Vi försöker påverka våra beslutsfattare mot en ny långsiktig och hållbar förvaltning av våra vilda lax- och havsvandrande öringbestånd baserat på väl underbyggd fakta från forskarvärlden.

Vildlaxälvar från Mörrum i söder till Lainio och Muonio i norr är anslutna till organisationen. Det är förstås inte älvarna i sig som är ansluta utan fiskevårdsområden eller andra samfällighetsföreningar och ekonomiska föreningar, primärt i de laxförande delarna. Dessa organiserar i sin tur drygt 11 000 fiskerättsägare. Med 11 000 fiskerättsägare bakom oss, plus hög kompetens, bred förankring och stort hjärta har Östersjölaxälvar i Samverkan blivit en auktoritet runt Östersjön när det kommer till laxfrågor.

– Idag är vi remissinstans mot Havs- och Vattenmyndigheten samt Jordbruksverket, och vi uppvaktar kontinuerligt politiker på kommunal samt regional och nationell nivå. Dessutom jobbar vi aktivt med information mot EU's beslutsfattare. Det är tydligt att vi med vårt gemensamma engagemang och kunnande fyller ett tomrum som tidigare fanns i debatten runt den vilda östersjölaxens vara eller inte vara. 

Resurskrävande arbete

Östersjölaxälvar i Samverkan föddes 2010 under ett möte i Valvträsk, Norrbotten. Där och då bildade närvarande förvaltningsorganisationer vad man valde att benämna som nätverket Östersjölaxälvar i Samverkan.  De gemensamma ansträngningarna intensifierades snabbt vilket gjorde det fördelaktigt för nätverket att ta arbetet vidare i organisationsform.
– Vårt tidiga arbete handlade mycket om att hitta metoder för hur vi tillsammans skulle kunna göra skillnad. I bland annat Västerbotten hade vi en tid arbetat med att arrenden fiskevatten i och i närheten av vildlaxälvarnas mynningsområden för att på så sätt begränsa fisketrycket på specifika bestånd av lax och havsvandrande öring. Ett arbetssätt som snabbt spred sig till fler älvar.
Att begränsa antalet laxfällor visade sig lyckosamt, men det är ett arbete som också kan vara kostsamt. Därför stiftade organisation 2014 – Stiftelsen för Östersjölaxen.

– Stiftelsen är helt oberoende från organisationen. Här finns bland annat Sportfiskarna, WWF och Sveriges Lantbruksuniversitet representerade samtidigt som det också finns hög juridisk och finansiell kompetens i styrelsen. Tanken är att Stiftelsen för Östersjölaxen ska kunna mobilisera större ekonomiskt kapital vilket ska ge oss muskler att agera mer kraftfullt för den vilda Östersjölaxen. Idag går en ansenlig del av många förvaltningsorganisationers resurser till arrenden av fiskevatten. Med mer ekonomiska medel finns möjligheter för oss att också göra andra insatser. Vi skulle till exempel kunna vara med och köpa ett kraftverk och riva ut och återställa eller stödja forskningsprojekt som gagnar vildlaxens fortlevnad. Så länge det handlar om att stärka de vilda lax- och havsöringsbestånden runt Östersjön vill vi agera.

Älvsspecifik förvaltning

En viktig del i Östersjölaxälvar i Samverkans strategiska arbete är att få till stånd en beståndsspecifik förvaltning i Östersjöns laxälvar.

– Vi menar att en bärande del i framtidens laxförvaltning är beståndsspecifik. Det innebär att varje enskild vildlaxälv ska värderas och hanteras utifrån sin unika bärkraft. Det ställer förstås stora kvar på respektive älvs förvaltningsorganisation.

Ett starkt bestånd kan tåla ett visst uttag medan det kan få katastrofala följder för ett svagt. Det är direkt nödvändigt att ett eventuellt uttag görs så älvsnära som möjligt för att därigenom minimera risken att det är fel bestånd som beskattas. Görs beskattningen i Östersjön, på öppet hav, är det förtvivlat svårt, för att inte säga omöjligt att säkerställa att det är en torneälvslax och inte en åbyälvslax som fångas. 

ANSLUTA ÄLVAR OCH MEDLEMSSKAP

Östersjölaxälvar är en ideellt arbetande organisation som primärt arbetar med vildlaxförande älvar som mynnar i Östersjön.

– Idag finns endast svenska älvar representerade i organisationen men ska vi få någon ordning på laxproblematiken måste vi tänka stort. Vår ambition är att knyta till oss samtliga älvar runt Östersjön som är villiga att arbeta för våra mål.
EU:s ambition att fasa ut kompensationsodlad lax och havsöring innebär att även kraftverksexploaterade älvar kan komma att bli aktuella samverkansparter inom organisationen.

– Den kompensationsodlade fisken utgör ett genetiskt hot mot den vilda Östersjölaxen och vi som organisation ser givetvis positivt på att den typen av åtgärder fasas ut och att man istället satsar på en naturlig reproduktion så långt det är möjligt i dessa vatten. Det betyder också att vi välkomnar samarbeten med alla förvaltningsorganisationerna som vill arbeta tillsammans med oss och efter våra uppsatta mål. 

– Vi behöver hjälp och stöd för vårt arbete. Därför har vi nu öppnat upp möjligheten för privatpersoner att bli medlem. Vi tror att det finns många människor därute, laxfiskare eller ej, som sätter ett stort värde på vår vilda östersjölax och havsvandrade öring dessutom gärna vill vara med och bidra. 

Vildlaxen nu och i framtiden

– Idag värderas vildlaxälvarnas bärighet utifrån smoltmål. En älv som uppnått 80 procent reproduktionskapacitet anses vara beskattningsbar. Men man måste komma ihåg att en älvs reproduktionskapacitet är en uppskattad siffra och den har genom åren reviderats i omgångar. Det betyder att en älv som anses ha nått smoltmålen i själva verket kanske bara tillåts gå på halvfart om de antagna siffrorna inte överensstämmer med den egentliga reproduktionspotentialen. Sveriges Lantbruksuniversitet ser nu över reproduktionsarealerna i våra älvar och biflöden då laxen nu alltmer sprider sig till områden där de i modern tid inte tidigare funnits.
Ett av Östersjölaxälvar i Samverkans mål är att smoltmålet för samtliga vildlaxälvar istället bör vara 100 procent. Det kanske kan låta konstigt men i en opåverkad laxälv sker alltid en överproduktion. Det betyder att det kommer att lekvandra fler laxar än vad det finns tillgängliga lekplatser och det är egentligen först då kan man överväga ett begränsat uttag. Då är det bara räntan av kapitalen som beskattas.  

– Trenden är i många avseenden positiv och de senaste säsongerna har onekligen gett omvärlden en fingervisning om vad våra fantastiska vildlaxälvar är kapabla till, men det är oerhört viktigt att alla goda krafter fortsätter samverka för laxens bästa också i framtiden. Först då kan lax och havsvandrande öring komma de glest befolkade älvdalarna till största möjliga samhälleliga nytta och sportfiskare till största möjliga glädje.  

/Thomas Johansson
Ordförande, Östersjölaxälvar i Samverkan

Sammanfattning - ORGANISATIONEN I KORTHET

• Arbetar för livskraftiga lax- och havsvandrande öringsstammar i älvar som mynnar i Östersjön.

• Östersjölaxälvar i Samverkan har 139 förvaltningsorganisationer som medlemmar - fiskevårdsområden, samfällighetsföreningar, ekonomiska föreningar och företag som alla förvaltar en del av landets Östersjö älvar och åar. Samtliga av ICES 16 klassade vildlaxälvar är medlemmar i sin helhet eller i delar. 

• Ansluta förvaltningsorganisationer företräder i sin tur fler än 11 000 fiskerättsägare.

• Arbetar aktivt på lokal, regional, nationell och internationell politisk nivå för en hållbar och långsiktig lax- och havsöringsförvaltning.

• Argumenterar, kommenterar och påverkar utifrån vederhäftig forskning.

• Är remissinstans åt Havs- och Vattenmyndigheten samt Jordbruksverket i frågor som rör havsvandrande öring och Östersjölax.

• Ser laxen som en katalysator för landsbygdsutveckling - både längs älvdalarna och våra kuster - och arbetar nära turismnäringen.

• Ett medlemskap i Östersjölaxälvar i Samverkan kostar 100 kronor per kalenderår. Det kan vem som helst lösa.