Skulle ni mot förmodan ha missat ÖiS’s tillika Umeå kommuns fiskerikonsulent Stefan Ågrens insiktsfulla blogg om svårigheterna med att förvalta ett laxvatten hittar ni det här. Läsvärt!

Skandalförslag avslöjar greenwashförsök från Skellefteå Kraft - det menar Älvräddarnas samorganisation tillsammans med Sportfiskarna, Östersjölaxälvar i Samverkan och Åbyälvens övre och nedre FVOF i ett pressmeddelande rörande Skellefteå Krafts handlingsplan för kraftverket i Hednäs, Åbyälven.

2016 års laxvandring är upp och ner. Mest upp. Ta bara Torneälven. Den ligger i paritet med rekordåret. Ni minns 100 000 lax, 2014. Till dags dato har närmare 90 000 fiskar registrerats i fiskräknaren i Kattilakoski, 2016, men det finns också en annan verklighet…

Förekomsten av syndromet M74 ser ut att öka bland lax som lekvandrar i våra Östersjölaxar. Det är i alla fall vad studier i finska Simoälven, Umeälv och Dalälven pekar på. 

Länsstyrelsen i Västerbotten har gjort det igen. De har utfärdat nya dispenser för fiske i anslutning till svaga vildlaxälvar. Den här gången gäller det Kågeälven.

Från och med 30 juni är det totalstopp för svenskt fiske efter lax i Bottenviken. Det meddelar Hav- och vattenmyndigheten. Anledningen är att den kvot om 18 000 i delområde 31 i Östersjön, som fastlades tidigare i vår, nu i det närmaste är uppfiskad. 

Våren 2016 besökte Skellefteå kommun och ett antal lokala älvar River Dee i Skottland för att studera hur de förvaltar en älv som genererar cirka 500 arbetstillfällen som följd av fisket. Frågan vi ville besvara var: Vad kan vi dra lärdom av och vad kan och vill vi implementera i svenska vatten?

Sex vattendrag i Västerbotten och Norrbotten ska återställas efter tidigare påverkan av flottning. Projektet är det största någonsin i sitt slag i Sverige och omfattar ca 200 kilometer älvsträcka. Det har tagits fram i samverkan med lokala aktörer längs vattendragen.

Det kommersiella fisket efter lax är nu i full gång. Du kan följa infiskningen av den svenska kvoten på HaVs webbplats. Värt att notera redan nu är att kvoten i delområde 22 – 29, det vill säga i närheten av Mörrumsån och Emån,  redan är överfiskad med 26 %.

Den 9 och den 10 juni var Östersjölaxälvar i Samverkan tillsammans med Älvräddarna, Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen i Emån och frågorna för dagen var dammen vid Åby och kraftverket i Karlshammar.  

Kraftverket i Hednäs, Åbyälven, har länge varit ett stort problem för den lekvandrande laxen i älven. Den nuvarande fiskvägen är undermålig  – både för upp- och nedströmsvandrande fisk – och har utgjort en flaskhals för en positiv utveckling av älvens unika vildlaxbestånd.

Vad är det svenska sportfiske värt? Det är en av de viktigaste frågorna att besvara för framtidens laxförvaltning. Den frågan debatterades också flitigt när Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism träffades i två dagar i Jönköping. Mötet initierades av HaV (Havs- och vattenmyndigheten) och Jordbruksverket.  Östersjölaxälvar i Samverkan representerades av styrelseledamoten Erik Spade.

Vi vill ju så gärna att så många som möjligt ska bli medlemmar hos oss. För ju fler vi blir desto bättre kan vi göra tillvaron för de vilda östersjölaxarna i våra älvar.

SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och finska Evira ska i sommar undersöka problemen med sjuk- och dödlighet som setts på uppvandrande lax och öring de senaste två åren i ett antal östersjölaxälvar.

Havs- och Vattenmyndigheten ger Östersjölaxälvar i Samverkan medel genom anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Vad är vildlaxen värd för Sverige? Den frågan ställer sig Stiftelsen för Östersjölaxen i en kortfilm. Förutom att visa sköna bilder på hoppande laxar, ger filmen en snabbkurs i laxbologi och svensk 1900-tals historia.

En gång om året har förvaltningsorganisationer möjlighet att direkt begränsa fisketrycket på kusten med fasta redskap. Detta infaller på byarnas årliga majstämmor. Då auktioneras nämligen kustnära fiskerätter ut till högstbjudande. Ju fler fiskevatten som förvaltningsorganisationer kan arrendera desto färre ryssjor får vi på kusten. Det finns dessutom möjlighet för förvaltningsorganisationerna att söka ekonomiskt stöd från stiftelsen för östersjölaxen.

Amerikanska waterkeeper alliance stöttar östersjölaxälvar i samverkan med 50 000 dollar under ett år. Pengarna ska användas till att utveckla organisationens kommunikation samt till att anställa en person.