Arrenden av fiskerätter längs den Svenska Östersjökusten

DSC_5967.jpg

EN GÅNG OM ÅRET HAR FÖRVALTNINGSORGANISATIONER MÖJLIGHET ATT DIREKT BEGRÄNSA FISKETRYCKET PÅ KUSTEN MED FASTA REDSKAP. DETTA INFALLER PÅ BYARNAS ÅRLIGA MAJSTÄMMOR. DÅ AUKTIONERAS NÄMLIGEN KUSTNÄRA FISKERÄTTER UT TILL HÖGSTBJUDANDE. JU FLER FISKEVATTEN SOM FÖRVALTNINGSORGANISATIONER KAN ARRENDERA DESTO FÄRRE RYSSJOR FÅR VI PÅ KUSTEN. DET FINNS DESSUTOM MÖJLIGHET FÖR FÖRVALTNINGSORGANISATIONERNA ATT SÖKA EKONOMISKT STÖD FRÅN STIFTELSEN FÖR ÖSTERSJÖLAXEN. 

SÅ HÄR FUNGERAR DET

I stort sett varje kustby längs den Svenska Östersjökusten äger fiskerätt i anslutning till byns gränser. Dessa vatten delas ofta in i ett antal fiskevatten där man som ägare eller arrendator har rätt att fiska med fasta redskap. Byarnas fiskevatten auktioneras ut, ofta på 3 eller 5 år men i vissa fall även årligen, på en vanlig auktion eller i vissa fall via anbudsförfarande. Då fisket allt som oftast är samfällt inom respektive by så kommer arrendeavgifterna byarna till gagn. Enskilt ägda vatten förekommer i vissa fall och arrendeavgifterna tillfaller då enskilda ägare.

När det drar ihop sig till majstämma tar alltså en representant från en förvaltningsorganisation kontakt med en kustby i anslutning till aktuell älv. Denne hör sig för om det finns några lediga vatten som ska auktioneras ut och om det finns möjlighet att delta på auktionen. Om det är ok, infinner sig representanten på majstämman och har där möjlighet att bjuda på de fiskevatten som aktionernas ut.

VARFÖR SKA FÖRVALTNINGSORGANISATIONER ARRENDERA FISKEVATTEN PÅ KUSTEN?

Det vanligaste fasta redskapet på kusten är ryssja. En ryssja används i huvudsak till att fånga lax men även öring är en välkommen bifångst. Dessa redskap är konstruerad så att sälen inte kan komma åt fångsten på samma sätt som i t.ex. ett vanligt nät. År 2011 fanns det 644 ryssjor längs den Svenska Östersjökusten enligt Fiskeriverkets undersökning av fasta redskap.

Då varje unik laxstam är sin födelseälv trogen så har en genetisk anpassning skett under årtusendena. Ursprungligen fanns över 80 vildlaxälvar runt Östersjön, alla med unika laxbestånd. Idag finns bara en spillra kvar. Sverige, med Torneälven inräknad står idag för över 95 % av all vildlax i hela Östersjöbassängen.

Då dessa laxar är på väg hem till sina födelseälvar för lek under försommaren beskattas stammarna hårt av kustfisket med fasta redskap. Ju närmare födelseälven man kommer desto större andel lax från just denna specifika älv riskerar att fångas i de fasta redskapen. Att begränsa fisket i anslutning till dessa älvar gör att långt många fler laxar får möjlighet att vandra upp i älven och föra släktet vidare. Något som omfattande genetiska studier utförda av SLU AQUA under flera år av yrkesfiskets fångster styrker.

SÖK EKONOMISKT STÖD

Östersjölaxälvar i Samverkan uppmaningar alla förvaltningsorganisationer i våra laxälvar att ta detta tillfälle i akt och besöka byarnas årliga majstämmor. De hålls allt som oftast kring den 1 maj. Ta kontakt med kustbyarna i anslutning till Era älvar. Hör om det finns några lediga vatten som ska auktioneras ut och om Ni får delta på auktionen.

Det finnas också möjlighet till ekonomisk hjälp vid arrenden av fiskevatten eller andra åtgärder som främjar våra vilda lax och öringbestånd. Gå in på Stiftelsen för Östersjölaxens hemsida och klicka på fliken "Ansök om bidrag" där kan Ni läsa mer.

Frågor och funderingar?
Kontakta Thomas Johansson
Ordf. Östersjölaxälvar i Samverkan