De senaste åren har utvecklingen av lax i Norr- och Västerbottensälvarna varit mycket positiv. Flera gamla rekord i både uppvandring och yngeltätheter har farit all världens väg. Det är oerhört glädjande att våra laxälvar äntligen har börjat visa upp sina verkliga potentialer. Vi i Östersjölaxälvar i Samverkan tror dock att ännu är inte taket, nått utan vi både tror och hoppas att bestånden kan fortsätta att växa.
Ökningen av lax anser vi att är viktig av flera anledningar. För det första är starka bestånd en förutsättning att de kan tåla till exempel episoder av sjukdomutbrott. Livskraftiga bestånd kan också leda till att olika typer av viktiga bevarandemål kan nås. Det kan också inverka positivt till att näringar kring resursen kan stärkas och utvecklas. Vi tänker inte minst på glesbygdsutveckling och fisketurism.
Nu när laxen har ökat i antal har andra bekymmer kommit till dager. Sportfiskarna blir fler och fler men är inte alltid ense, nedskräpning och slitage ökar, tillsyn är begränsad och trängseln är påtaglig på vissa områden. Vissa problem är förstås mer angenäma än andra. Det här sätter också press på fiskevårdsområdena att ha fungerande organisationer som kan hantera eventuella problem. I många fall har de blivit tagna på sängen av både invasionen av lax och ivriga fiskare.
Här följer några reflektioner om problematiken med ett exempel från verkligheten och hur vi arbetar med frågan.
Vårt arbete
Östersjölaxälvar i Samverkan är en ideell förening med fem olika mål med verksamheten. Vi har ingen beslutsrätt i enskilda älvar och inget bestämmande över hur enskilda fiskevårdsområden väljer att hantera resursen. Vi gör däremot vårt bästa för att vara till hjälp till våra medlemsälvar med kompetens, stöttning eller att vi bara fungerar som ett bollplank till de som vill resonera i olika frågor.
- Vi är som förening ju bara drygt tre år, men jag måste ändå sticka ut näsan och säga att vi har hunnit göra ett bra jobb. Vi har bland annat stiftat Stiftelsen för Östersjölaxen, medverkat och arrangerat otaliga samråd och möten både nationellt och internationellt och samverkat med enskilda fiskevårdsområden på lokal nivå. Vi har överklagat beslut från myndigheterna som har varit tokiga och hela tiden gjort vårt bästa för att fler laxar och öringar ska få bättre möjlighet att simma hem till sin älv igen, säger Thomas Johansson.
Utvecklingen i Byskeälvens Fvo
Byskeälven är tveklöst en av de bästa vildlaxälvarna idag, kanske till och med den bästa. Det har dock varit ett mödosamt år för den styrelse som fick ansvaret över förvaltningen efter årsmötet i fjol. Det berodde bland annat på grund av att merparten av den tidigare styrelsen och samtliga tillsynsmän valde att avgå kort efter årsmötet vilket skapade svårigheter för föreningen. Avhoppen berodde bland annat på att de ansåg att de inte kunde arbeta efter de nya fiskereglerna som klubbades.
Det är inte bara det senaste året som har varit tufft. Under flera år har det funnits olika viljor om fisket i och kring älven och hur olika frågor ska hanteras vilket har skapat polarisering i älvdalen och i fiskesverige. Det har uppmärksammats i bland annat olika medier och att de senaste årens årsmöten har varit både utdragna och brokiga. Till årets stämma fanns en ambition från skogsbolagen att försöka stabilisera arbetet framledes i föreningen.
Skogsbolagens motion och avsikten med den
Sveaskog AB och SCA AB hade till årets stämma lämnat en motion om andelsröstning. Motiveringen var för att möjliggöra en stabil förvaltning i föreningen jämfört med idag. Detta förslag hade även Skellefteå kommun och ett antal fiskerättsägare ställt sig bakom.
- I grund och botten tycker vi att det är bättre att fisket förvaltas med lokala röster utan inblandning av oss skogsbolag. Men, som det har sett ut de senaste åren i Byskeälven riskerar inget beslut eller styrelse att få arbetsro med långsiktighet. Sannolikheten att det skulle bli lika turbulent på kommande stämma skulle minska med hjälp av andelsröstning och jag tror att hela älvdalen skulle vinna på modellen. Vårt mål med motionen var bara ett enda – stabilitet -, säger Ola Söderdahl vid Sveaskog.
Årsstämman 2017
Söndagen 12 mars var genomfördes årsmötet för Byskeälvens Fvo Västerbottensdelen. Liksom tidigare år fanns en betydande mängd fullmakter från icke närvarande fiskerättsägare som kom att påverka mötet och olika beslut.
- Om en fiskerättsägare inte själv kan närvara kan hon eller han välja ett låta någon annan företräda fastighetens röst på årsmötet, berättar Thomas Johansson.
Till mötet, som pågick i hela nio timmar, förekom det att flera individer hade fler än tio fullmakter i sin hand. Mötet kom i helhet att handla frågor knutna till äganderätten samtidigt som fisket och förvaltningen diskuterades i begränsad utsträckning. Förslaget om andelsröstning från skogsbolagen röstades bland annat ned.
- Det var synd och inte vad vi hade hoppats på. Det visar ändå problematiken som vi ville försöka belysa. Mycket pekar mot att samma sak kommer att ske vid nästa årsmöte. De eller den som har lyckats samla flest fullmakter kommer att diktera villkoren vilket skapar instabilitet och osäkerhet. Jag lider också med både befintlig och framtida styrelse som inte heller får arbetsro och kan fokusera på det som är viktigt, säger Ola Söderdahl.
Utträde ur Östersjölaxälvar i Samverkan
Vad som förvånande oss var även att Byskeälvens Fvo Västerbottensdelen biföll en motion att gå ur Östersjölaxälvar i Samverkan. Byskeälven var tillsammans med Kågeälven och Åbyälven i tidigare lokala initiativ de som låg till grund för bildandet av Östersjölaxälvar i Samverkan. Det fanns en vilja att arbeta gemensamt och parterna såg en styrka i att stå samlade i frågan om lax och öring.
- Det är synd och tråkigt att Byskeälvens fiskerättsägare på Västerbottensdelen inte längre vill vara med i det gemensamma arbetet. Östersjölaxälvar i Samverkan är idag Sveriges viktigaste organisation i lax- och öringfrågan. Vi har som mål att de ska till hem älven, inte fastna i redskap, nät eller riskera att fara illa av andra verksamheter som vattenkraft eller miljöskadlig påverkan, säger Thomas Johansson.
Vi lägger ingen värdering i andra beslut som togs under stämman. Det finns beslut även i andra älvdalar som vi inte jublar över men det har inget med sakfrågan att göra. Det viktiga för oss, om vi ska se det krasst, är att älvarnas organisationer stöttar oss via medlemskap så att vi kan jobba tillsammans. Det är då vi får rejäl tyngd då vi yttrar oss mot myndigheter och beslut.
Östersjölaxälvar i Samverkan kämpar vidare
Vi kommer att fortsätta arbeta, lobba, överklaga och kämpa i enlighet med våra stadgar och mål. Vi hoppas naturligtvis att majoriteten av vildlaxälvarnas föreningar fortsatt tycker samma saker som oss och fortsätter vara medlemmar. Vi är glada över alla stödmedlemmar som enskilda personer utgör. Det visar att ni tror på oss och att vi gemensamt jobbar för en bättre framtid. Likaså glädjs vi över att Byskeälvens Fvo Norrbottensdelen fortsatt är medlemmar vilket är viktigt för representationen från älvdalen.
- Det är alltid upp till varje enskild organisation att ta egna beslut oavsett vad vi tycker. Det här med att förvalta älvar och fisk är verkligen inte så bara eftersom det i grund och botten handlar om oss människor. Det kommer att vara helt omöjligt att alla är nöjda och glada med olika beslut som rör förvaltningen, hur och när vi får fiska och så vidare men jag hoppas och tror ändå på en bra framtid. Se bara på Mörrumsån, Råneälven och delar av Torneälvsystemet där olika parter har hittat bra och långsiktiga lösningar, avslutar Thomas Johansson.
Östersjölaxälvar i Samverkan är naturligtvis besvikna att Byskeälvens Fvo Västerbottensdelen inte längre vill arbeta tillsammans för att stärka lax- och öringbeståndet. Vi tackar Byskeälvens Fvo för den här gången och önskar föreningen all lycka i genomförandet av sin nya förvaltnings- och utvecklingsplan och håller tummarna för att det blir ett bra utfall av arbetet. När tiden är mogen är Byskeälvens Fvo förstås välkomna tillbaka till vår förening för att gemensamt med övriga förvaltningsorganisationer jobba för starkare bestånd av lax och öring i våra älvar. Tillsammans står vi starka, det är egentligen inte svårare än så.
Om Stiftelsen för Östersjölaxen
Stiftelsen ska inte förväxlas med ÖIS. Det är två helt skilda organisationer. Vi är en förening och stiftelsen är, ja just det, en stiftelse. Stiftelsen har möjlighet att dela ut bidrag, det har inte vi.