Råneälven är Sveriges längsta skogsälv och har en rik tillgång på fisk under hela sin sträckning. Älven är mest känd för att Gunnar Westrin har skrivit om den i många artiklar om hur den räddades från utbyggnad av vattenkraft. Under de senaste åren har också laxfiskarna hittat till älven och även om lekbeståndet varierar mellan åren finns goda chanser till ett hugg. Älven har en utmärkt förvaltning genom Degerselsbygdens samfällighet.

Den fantastiska Piteälven är en av våra fyra nationalälvar och har alldeles utmärkt fiske från kust till fjäll. Älven är mest känd för sitt fina harrfiske men under senaste åren börjar allt fler upptäcka lax- och öringfisket. Dessvärre, nationalälv till trots, finns Sikfors kraftstation i älven vilken inverkar negativt på fiskvandringen i älven.

byälven är en fantastiskt fin liten älv norr om Skellefteå. Älven har ett fint bestånd av vildlax och i vissa elfiskelokaler är yngeltätheterna imponerande höga. I älven finns tyvärr Hednäs kraftstation som begränsar Åbyälvens utveckling. Glädjande nog pågår en lokal och nationell opinion mot Skellefteå Kraft AB att åtgärda problematiken med kraftstationen.

Idag har vi kommit till lilla Kågeälven strax norr om Skellefteå. Ån är hemmavattnet till vår ordförande Thomas Johansson och det var också på grund av de tidigare usla förhållandena som skapade Tomas engagemang i fiskevården. Idag är Kågeälven, tack vare ett idogt arbete, en riktigt fin fiskeälv. Den är känd för sitt fina försommarfiske efter havsöring men det kan också fångas en och en annan lax.

Bureälven ligger strax söder om Skellefteå och klassas idag inte som en vildlaxälv. Föreningen jobbar däremot stenhårt tillsammans med Skellefteå kommun att stärka bestånden av både lax och öring i bland annat olika återställningsprojekt. Föreningen är också progressiv i sin förvaltning vilket bör öka chansen att etablera starka bestånd. Dessvärre regleras älven på ett usel sätt och vi håller tummarna för att kraftbolaget satsar på miljön i framtiden.

Rickleån är en väldigt vacker å med unik karaktär. Det är bara två större vattendrag, Emån och Rickleån, i hela Sverige som har en så kallad seapool, alltså en fors som rinner rakt ut i havet. Rickleån är också unik genom att ån nedersta delar nedströms Robertsfors aldrig har blivit flottledsrensade. De goda sakerna i all ära, ån lider dock av kraftig negativ påverkan av vattenkraft. Glädjande nog kan det vara saker på gång som kan leda till bättre fiskvandring och miljöer i ån.

Sävarån är tillsammans med Testeboån och Kågeälven en av våra allra minsta vildlaxälvar. Trots sin ringa storlek har ån ändå den bästa yngelutvecklingen bland hela Västerbottens laxälvar. Sävarån har restaurerats under flera år vilket tycks ha gett bra effekt på laxbeståndet och ån har för första gången på väldigt länge fria vandringsvägar från källan och ner till havet.

ICES är det internationella havsforskningsrådet som varje år utifrån bästa möjliga kunskap rekommenderar årliga fiskekvoter. De slutgiltiga kvoterna av olika bestånd beslutas sedan i EUs ministerråd.

Vindelälven är vår sydligaste nationalälv och är vida känd för sitt fina fiske från kust till fjäll. Inte minst områden som Sorsele och Ammarnäs ringer fint i en fiskares öra. Ungefär fyra mil från kusten sammanflödar Vindelälven med Umeälven. I själva Umeälvens finns Stornorrfors vattenkraftverk som stör fiskvandringen och det har under ca tio år arbetats för att förbättra passagemöjligheterna för fisken. Nedre Umeälven kan också stundtals erbjuda riktigt bra fiske efter framförallt öring.

Hörnån är ännu inte klassad som vildlaxälv men mycket pekar mot att ån kan bli klassad som Sveriges 15:e vildlaxälv snart. Det finns naturlig reproduktion i ån vilket är oerhört glädjande. Idag är ån mest känd för sitt fina havsöringfiske.

Vi rör oss ytterligare norrut och hamnar idag i Öreälven i Västerbottens län. Älven har haft en mycket positiv utveckling av lax de senaste åren men har också haft en del bekymmer som fiskevårdsområdet har fått brottats med. Älven är definitivt värt att hålla ett öga på i framtiden som vildlaxälv.

Vi har pratat med representanter i våra älvar under våren och frågat om det finns nya regler, priser, förväntningar och annat som kan vara bra att känna till. Nu är det dags för Lögdeälven, Västerbottens pärla.

De senaste åren har laxuppgången varit över förväntan. Vi har med tanke på lovande rapporter från fiskare i havet all anledning att tro att även årets uppgång ska bli fin. Det som eventuellt kan påverka åt andra hållet är det låga vattenflödet, men när temperaturen nu stiger lite i vattnet har vi dock fortsatt gott hopp om att större fångster är på gång.

Nu är det dags för en uppdatering från Moälven i Västernorrlands län. Örnsköldsviks kommun och fiskerättsägarna har idogt arbetat med älven under många år. Det har jobbats med återställningar och det har bland annat byggts en fiskväg i Sågfallet i Utterån. Älven är ännu inte klassad som en vildlaxälv men förhoppningen är att statusen snart ska klassas upp. Vi håller tummarna för detta från ÖIS.

Nu har turen kommit till vackra Ljungan i Västernorrland. I älven finns både vilda och odlade bestånd av lax och öring men under senaste åren genomförs stora återställningsprojekt för att stärka det vilda beståndet.

Nu har turen kommit till lilla Testeboån som är ett av Östersjöns allra minsta laxvattendrag. Åns laxbestånd har varit helt utslaget i minst ett par decennier. En lyckad återetablering har lett fram till att Testeboån sedan 2013 klassas som ett vildlaxvatten.

Hudsår orsakade av olika faktorer var det vanligaste fyndet år 2016, men blödningar och ytliga infektioner i huden var också vanliga bland laxarna i Torne älv. Det framgår av en rapport som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Livsmedelssäkerhetsverket Evira publicerat.

Vi har pratat med representanter i våra älvar under våren och frågat om det finns nya regler, priser, förväntningar och annat som kan vara bra att känna till. Vi börjar med en av våra klassiska sydsvenska åar, Emån. Känd för sina stora öringar.